Under våren har personer i vår direkta och indirekta närhet drabbats av olyckor och tragedier och av någon anledning slumpar det sig tre och tre. Erfarenhet i mitt arbete inom demensvården visar att det oftast går bort tre personer åt gången även där, jag har ingen aning om varför men det är nästan alltid så. Märkligt.
Förra veckan åkte vår vän ner i akutfart till Malmö för han hade sågat av sig fingrarna, vi hoppas han får komma hem idag och att operationen gick så bra att han kan börja rehabilitera sig. Han var den tredje som vi vet som skadat sig mycket svårt i fingrarna på bara nån månad.
Tragedier kan inte jämföras var och en upplever olika och har sitt på något vis och jag kan inte släppa tanken på min kusin som nyligen förlorade sin son i en olycka för några veckor sedan. Han var bara 16 år, jämngammal med min dotter, och även om vi inte har haft kontakt kusinen och jag sedan vi blev vuxna känner jag så med henne. Jag hade turen att springa på henne häromdagen så jag kunde krama om henne och beklaga sorgen jag hoppas hon har ett stort nät av nära och kära som finns där för henne och familjen.
Det är i dessa stunder som jag är tacksam för vad vi har och jag tänker att man måste vara rädd om varandra för livet kan förändras på ett ögonblick, på olika vis men ändå.
Lev väl!
10 kommentarer:
Hej Millan,
Ja, man ska ta tillvara på även de små detaljerna som livet erbjuder! För som du säger livet kan förändras i ett ögomblick.
Älskar ni någon - SÄG DET!
Finns det något ni alltid velat göra - GÖR DET!
Man har bara ett liv att leva, så lev det till det fullaste :-)
Kram Camilla
Hejsan Millan!
Det låter som om du har det tungt omkring dig även om allt inte är direkt kopplat till dig så är sådana här händelser, när de är många på en gång, jobbiga.
Du som jobbar inom vården kanske har en "nyktrare" attityd till den här typen av jobbigheter än vi "vanliga dödliga"? Eller är det kanske precis tvätom?
Det där om tre - det har jag aldrig tänkt på tidigare.
Men, när du väl påpekar det så måste jag säga att 1998 dog mina föräldrar + en nära familjevän (den 4.e var Göteborgsbranden där en av mina elever miste Livet)
/ Kram på dig!Anja
Hemskt för alla som drabbas! Känner med dem alla! Och dig! Ger eftertanke. Viktigt! Och man känner så´n ödmjukhet och blir så oändligt och extra tacksam för och omtänksamhet mot sina egna nära och kära och livet i sig!
Många kramar till dig, Millan!
Oj, hade ingen aning om att det var din kusins son som dog. Jag förstår ju vilke olycka du syftar på. Fruktasnvärt oavsett vem det är så klart.
Jag känner också att det är så där med talet tre. Det har jag varit med om flera gånger faktiskt.
Visst blir man extra tacksam för dem/det man har när sådant hände roch man inser att de där vardagsproblemen inte är så stora egentligen.
Jag har hela dagen tänk sms:a dig för att höra hur ni har det och hur det gått med dörren. Har ni fått rätt på den?
Tänkte höra om du har lust att ta ett glas (eller två???) rosé i Lugnet en kväll under sommaren?
Stor varm kram till dig!
Tack för all hjälp, skönt att veta att ni finns där när man behöver hjälp. Kram Jenny
Hej Millan, det är vid sådana tillfällen man påminns av hur bräckligt livet är.
Stackars familj som förlorade sin son.
Marit
Ja livet kan förändras så fort så vi måste ta till vara varje dag och vara rädda om varandra.
mvh Lena
Livet är så skört, och allting kan vända på ett ögonblick. Det stämmer det du sa om tre, när jag jobbade på ett äldreboende så var det så. Märkligt, annars brukar man ju säga att alla goda ting är tre.
Ha det så gott du kan.
Ps... mina pioner har inte heller slagit ut... ds
Kram
Pella
Men så fruktansvärt... Mystiskt det där med 3 och 3... jag har aldrig tänkt på att det kan finnas ett sådant mönster.
Kram M
Livet ger oss alla olika motgångar men det är inte lättare på något sätt. Hoppas ni delar av er av en massa kärlek i familjen just nu.
Skicka en kommentar