torsdag, september 25, 2008
En olycka kommer sällan ensam
Nä det stämmer och min minsting Ville har verkligen fått erfara det denna vecka.
I måndags knockade han ihop med en kompis under lek och han fick ett sår över höger ögonlock, inget som behövdes sy som tur var men ändå att det blev en mindre blåtira och lätt svullnad.
I tisdags fick han en pinne på underläppen så han slog upp ett litet sår.
I går ramlade han när de var i skogen och gick med klassen och slog i näsan så pass att han fick sitta på akuten en stund i går em. Läkaren ville inte röntga näsan utan om den är sned när svullnade har lagt sig eller att han inte kan andas genom den ska vi åka in igen.
Vi kan knappt känna igen vår lille kille.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Nämen stackars påg.
Nu räcker det verkligen med hans otur!
Det påminner mig mycket om min egen uppväxt, jag råkade ut för allt ...nästan...men jag var ju jämnt på upptäcktsfärd.
Önskar lillemannen krya på dig.
Usch, han ser allt rejält svullen ut både här o där tycker jag. Hoppas det inte blir mer med näsan.
Stackars lille Ville!!!!!!!!!!
Nu får det va nog med hans otur.
Ge honom en stor kram från mormor.
Ja jag säger som mormor, stackars lille Ville. Ha en bra dag på jobbet imorgon så ses vi imorgon kväll. Kramis!!
Skicka en kommentar