onsdag, september 11, 2013

Hunden med nio liv


Rocco, vår snart 10-åriga landseer, har haft ett tungt år bakom sig.
Förra sommaren fick han en TIA attack/ stroke då segnade han ner när vi var ute på promenad och var sen nästan halvsidigt förlamad under ett dygn.
Senare på hösten konstaterade vi, efter att ha röntgat hans armbågar, att han har artros.
Under de senaste veckorna har han haft vad vi trodde var tre mindre TIA attacker, fått någon konstig hosta som slutar med att han klökts och tappat sin aptit, så det var med sorg i hjärtat vi ringde till veterinären och bokade tid för vi var nästan säkra på att hans liv var slut.
Men det trodde inte veterinären, hon trodde inte heller att han haft tia attack utan att detta var p.g.a. ett diskbråck som klämde på en nerv i ryggraden, hostan kunde hon inte förklara och aptitlösheten kunde bero på smärtan, trodde hon.
Jag får nog erkänna att vi var inte helt överens, veterinären och jag, om något men jag hoppas innerligt att hon har rätt.
Hon skickade hem oss med antiinflammatorisk medicin som har gjort honom något piggare och han har ätit lite så det går på rätt håll i alla fall.


Jag ser fram emot hösten, tycker det är skönt med mörkret och lugnet som lägger sig nu gillar dock inte alls störtregn och blåst som också ingår i denna årstiden.
Då krävs det många ljus.

Ha det gott!
 

2 kommentarer:

Marina sa...

Fine Rocco. Hoppas verkligen det kan hjälpa med medicinen och att veterinären har rätt och du fel. Missförstå mig rätt ;).
Det är så jobbigt när hundarna inte mår bra.

Höst och lugn gillar jag också. Störtregn och storm klarar jag mig utan på ett sätt men får jag bara stanna inne och mysa så kan jag se det mysiga även i det. Fina helger behöver vi här för vi har en del kvar att göra innan vi "stänger" för i år.

Kram

Ika sa...

Hoppas innerligt att er veterinär har rätt. Att förlora en familjemedlen är hemskt även om den meldem har fyra ben.